I dag var det äntligen dags för Stockholm Maraton.
Vädret visade sig från absolut sämsta sida. Regn, blåst och kyla, trots att väderrapporternas tomma löften om uppehåll fram till klockan 14.
Efter en rejäl frukost med yoghurt, smörgås, ägg, juice och kaffe, tog jag tunnelbanan till Stadion. Hämtade nummerlappen och trängdes med massa andra löpare i "omklädningen" innan start.
Regnet bara öste ner, blev blöt bara av att gå fram till starten.
Jag blev lite förvånad vid starten eftersom det var lite "flygande start", hann inte starta igång gps:en före jag passerade starten.
Loppet gick riktigt bra, kroppen kändes i bra form (magen skötte sig exemplariskt) och det riktigt bra fram till Gärdet på andra varvet. Fy sjutton vilket väder, det var det värsta jag varit med om. Ett tag var mina arma så stela av kylan att jag fick koncentrera mig extra mycket för att kunna pendla med armarna. Dessutom var det nästan folktomt vilket gjorde det ännu tråkigare. Det dåliga vädret bidrog tyvärr till att det inte var så mycket folk längs banan, men det var väldigt skoj att springa de sträckor som hade publik. Kan föreställa mig att det måste vara superskoj att springa när vädret är bra.
Hur som helst gick det bra fram till sista 12, vid Södermälarstrand på varv två blev jag tvungen att gå lite ett par gånger, gick första halvan av Västerbron, vid Norrmälarstrand började jag få ont i vänster höft och knä. Det var till att bita ihop ordentligt då det inte var så långt kvar.
Efter blöta och kalla 4 timmar, 27 minuter och 36 sekunder passerade jag äntligen mållinjen inne på Stockholms stadion. Vilken känsla, började nästan gråta av lycka och känslan "I did it"!!
Tack för all pepp och gratulationer här på bloggen och Facebook. Tack Anders för att du hejdade längs banan, vilket tur din fru har!
Tack till min älskade make som har stöttat och peppat mig under hösten och våren, hade aldrig fixat det här utan ditt stöd. I love you!
Nu ska jag vila och ta igen mig på vår semester!

















